Bangalore är Indiens silicon valley - denna självmedvetna stad anser sig gå i takt
med New York, Paris, London.. och övriga världsmetropoler. Stationen ser faktiskt
ganska välordnad ut och förhoppningen om ett smärtfritt biljettköp stiger.

Den maffiga bokningshallen ligger till höger om stationsbyggnaden.Köerna ser
dock avskräckande ut och min optimism dämpas något. En av köernaser dock
lite mera mänsklig ut - kassaluckan har texten - " Freedom Fighters"  "Disabled People", "Retired People" och "Foreign Tourists". Jag funderade om det var
en ära eller förolämpningatt stå i denna kö.  Men den varju trots allt kortare.

Jag hade nogsamt fyllt i ansökningsblanketten för biljetten medönskat tågnummer, ålder, lokal adress, passnummer...
Nej det fanns ingen sovbädd till Kochi (Kerala) men det var inga som helst problem
jag skulle bara anmäla mig till nödkvoten eller turistkvoten - tydligen saksamma.
Jag skulle besöka comercial manager. Av pekandet att döma var det inte i boknings-
hallen. Jag återvände så till stationen för att leta efter"comercial manager".  Efter
lite irrande och en hel del  fantasirika svar på min förfrågan bl.a. på turist-information,
så gick det så småningom upp för mig att fanns ytterligare enbyggnad.Jag hamnade
till sist i några bostadsområden och någon sorts sammankomstlokal  för järnvägs-
tjänstemän. Där pekade till sist en person på en jättelik betongkonstruktion
i nästa kvarter.

Denna administrationsbyggnad andades makt och värdighet. Slutligen kom jag
efter sedvanligt frågande och vandrande genom en imponerande mängd korridorer till
"comercial manager". Där fick jag ytterligare en blankett att fylla i. Jag började fylla i
blanketten och blev barskt tillrättavisad - vilken fräckhet att börja fylla i en blankett
på hans kontor. Ut i korridoren och fyll i blanketten ! - fel ifyllt formulär skulle inte
beaktas. Jag lämnade in blanketten och fick vänta den sedvanliga tiden för att
tjänstemannen skulle visa sin höga ställning. Efter att ha krånglat fram passet
som givetvis behövdes, sken han dock upp, tydligen var  Sverige ett land han tyckte
om. Mitt namn skulle sättas upp på en lista på en av tågvagnarna. Men hur jag hittade
rätt vagn  på stationen (långa tåg och dålig belysning ) är en annan historia.